Citat

"You create your own universe as you go along."
Winston Churchill

"All that we are is a result of what we have thought" Buddha

Komplimanger

Tillhör du dem som ger andra komplimanger? Kan du ta en komplimang utan att känna dig besvärad? Jag tycker att det är alldeles för lite komplimanger i vardagen! Fram för mer komplimanger! Till dina medmänniskor och inte minst till dig själv!

Min man är rätt duktig på att ge komplimanger och inte bara till mig utan även till andra. För att inte tala om min pappa :-)! Min gamla pappa han kan han! Jag känner mig aldrig så vacker som när jag har hälsat på honom. Det är allt ifrån klädsel, frisyren, tänderna till att jag är en bra människa m.m.

Ger jag komplimanger? Till och från tror jag...

Vi har lärt våra flickor att säga tack när ngn säger ngt positivt om/till dem och det gör jag själv också. Det är så lätt att tänka/säga - Jag? Nej,men... och så ngn ursäkt.

Du som läser detta - här kommer komplimanger från mig:

Du är unik och bra på ditt sätt :-)! Ingen annan är som du :-)! Du har fantastiska resurser att ösa ur!

Uppmaning - Släck lyset mellan 8 - 9 ikväll!!

Ikväll är det en global manifestation för klimatet under en timme mellan 20 - 21.

Manifestationen Earth Hour startade i Sydney förra året och nu har manifestationen spridit sig runt jorden. Earth Hour är en kraftfull symbolhandling som visar att vi kan åstadkomma stora förändringar genom relativt små gemensamma medel. WWF uppmanar alla att göra en insats och släcka ner en timme på lördag.

Läs mer på Aftonbladet.

Jag ska släcka ner - gör det du också :-)!

Tankar sent en fredagskväll

Surfar runt lite på My Space - lyssnar på Yogini (Katarina DiLeva) och låten Bliss som är väldigt meditativ - lyssna gärna :-)!

Se och lyssna gärna också på denna video på YouTube

Många tankar snurrar runt i huvudet när jag ser den... Vad gör jag för att få en bättre värld? Vad gör du? Medan allt elände pågår här i världen, så ser vi det på TV eller via nätet eller lyssnar på radio och i bästa fall så tycker man att det är hemskt och fruktansvart hur en del människor i andra delar av världen har det, och så var det dags att äta middag och så var den saken ur (tanke)världen...Eller ett problem/hinder av något slag dyker upp och så mår man/jag dåligt över det... herregud så små problem jag har, men många av oss är så bortskämda och tar allt för givet så att om nu någonting skulle gå emot en, tar det väldigt mycket energi och kraft för att tänka omkring det... Tänk om vi skulle bli placerade mitt i en krigshärd eller en i en svältkatastrof som är vardag för så många av våra medmänniskor... Då man (för en stund) får lite perspektiv på sitt liv, så är det bara ödmjukt att tacka för hur bra man har det och försöka vårda livet så bra man bara kan och ställa upp för medmänniskor som har det mindre bra.

Magiskt tänkande....

Ibland funderar jag på hur vi kan gå omkring och tänka på ngt intensivt och så bara händer det tillsynes bara så där...

Det har hänt mig flera gånger, alldeles just för ett litet tag sedan... Tänkte på Robbie Williams konsert som jag och C:et var på. Sätter mig framför datorn och tänker att jag bara måste lyssna på ngn låt av honom. Har på radion samtidigt och där spelas ngn låt som är populär just nu. Hittar inte ngn låt med R W på den här datorn, tänker ja just ja, det är ju på datorn nere i källaren. Helt plötsligt spelar de Feel med Robbie Williams på radion!!! Det har hänt mig flera gånger förr - just med musik. Vaknade te x en gång och hade en låt på hjärnan som inte spelats på flera år, sätter på MTV och tror ni inte att där kl. sex på morgonen spelas Clash Rock the Casbah. Tar vi in radiovågorna eller? Eller blir det som med små barn - magiskt tänkande som bara funkar helt plötsligt?

Likadant om man tänker på ngn person intesivt, jag då kan han/hon helt plötsligt ringa... Ja, kan bara konstatera att det är mycket som händer runt omkring oss och som jag inte alltid förstår, men är oändligt fascinerad av :-)!

Böcker...

Tänk att en riktigt bra bok kan göra så att man glömmer tid och rum...
Har precis läst ut trilogin av Stieg Larsson - kan verkligen rekommendera de böckerna. En bra bok är en sådan bok som gör att man tänker på den när man inte läser den - då har den gjort intryck :-)!

Ska snart börja med en klassiker - Förnuft och känsla av Jane Austen.

Så mina kära läsare (jag vet att ni är några, men vem har jag ingen susning om förutom de närmsta kompisarna)mitt heta tips idag om ni är lediga vill säga, är följande:

Strunta glatt i alla måsten, och sträckläs en bra bok från pärm till pärm och låt dig sugas med i handlingen :-)!

Solen skiner :-)

Solen skiner och det är dags att lämna skärmen, för att gå ut och njuta av det fina vädret. Det är så otroligt vackert när snön gnistrar och glimmar.

Njut av dagen och gör den till din och du:

"Var dig själv för annars finns det ingen som du."

Avtryck från det förflutna

Jag har skrivit om det förr... vilka spår/avtryck vi ger ifrån oss till andra människor. Spår som vi själva inte tänker på eller kommer ihåg, men som har haft betydelse för andra.

I måndags var jag på ett ställe på kvällstid och det kom bl a att handla om avtryck från förr, som jag verkligen inte hade en aning om skulle dyka upp i det sammanhang jag befann mig i. I allafall kommer det fram en kvinna till mig, som idag måste vara närmare 30år, som säger att hon bara måste få krama om mig. Jag känner igen henne från somrarna -88 och -89 som ett kollobarn som jag var kolloledare för. Hon berättade att jag hade betytt så mycket för henne, bl a i stunder av svår hemlängtan och hon säger sedan till mig: De dagar du känner att du har värdelösa dagar, ställ dig då framför spegeln och titta noga på dig själv och kom ihåg att du är en mycket fin människa som har mycket att ge. Du är snäll och omtänksam.

Tänk att hon burit med sig det i så många år, och jag har aldrig tänkt på det... Visserligen kommer jag mycket väl ihåg denna tjej, men jag visste inte att jag satt sådana avtryck hos henne. Jag är tacksam över att hon delade med sig av detta till mig :-)!

Tack för du XX påminde mig om vikten av att tala om för mina medmänniskor att jag tycker om dem och att de har betydelse för mig.

Ansvar

Jag läste just tidningen Hälsa. Chefsredaktören skriver bl a följande:

Det är lätt att skylla livets förtretligheter på någon annan – mina föräldrar, min släkt, min partner, arbetsgivare eller samhället. Men jag är inget offer, jag är till 100 procent ansvarig för mitt liv.

Det kan jag hålla med om, här ocn nu är jag 100 % ansvarig för mitt liv. Helt klart är jag en produkt av min uppväxt och omgivning, men jag är dock ansvarig för mitt eget liv och mina tankar.

Vårda din kropp nu...!

”Om man inte tar tid att vårda sin kropp nu, måste man ta tid att vårda sjukdomar sedan”.

Konsten att säga JA och NEJ!

Hur ofta säger vi inte JA åt alla andra i vår omgivning och NEJ åt oss själva? Vad händer om vi börjar prioritera oss själva mer och säga JA till oss själva och NEJ till andra? Hur reagear omgivningen från att ha varit van att man säger JA till det mesta och helt plöstsligt säger NEJ och markerar att Nej, det här vill inte jag, ställer jag inte upp på osv. Får vi höra att vi har blivit så förändrade? Förmodligen! Men jag tycker att det är viktigt att säga JA till sig själv, och inte alltid sätta sig själv i sista rummet. Är det typiskt kvinnligt att prioritera sig själv i sista hand - jag är benägen att tro det. Så kom igen nu tjejer/kvinnor säg JA åt er själva och lär er säga NEJ åt andra, inte jämt kanske men när det känns NEJ. Jag har flera gånger sagt JA, okey då, men hela kroppen har skrikigt NEEEJ!! Vi ska vara snälla mot oss själva och ta hand om oss! SÅ DET SÅ :-)! Och om du då får höra att du har förändrats - se det POSITIVT!

Nya medspelare

Så har vi då äntligen fått nya medspelare på jobbet. Ett steg tillbaka och ett steg framåt. Grupprocesser som startar på nytt. En fördel med att få in nya deltagare i arbetslaget är ju att man själv tvingas tänka efter varför man gör som man gör och det är utvecklande och innehåller även en reflektionsfas. Sedan får ju gruppen in nya tankar och idéer som kan föra en framåt. Ett steg bakåt för att gruppkonstellationen blir helt ny och man kommer tillbaka till fas 1 - tillhörande fasen där deltagarna agerar artigt och försöker orientera sig bland de övriga gruppmedlemmarna för att se om hon/han kan acceptera de andra och bli accepterad av de andra. För att sedan gå över i andra processer/faser i gruppdynamiken.

På hemmaplan igen

Så har då 16 dagar gått. Landade kring halv tolv på Kallax efter att ha varit i Florida. Först Orlando, sedan Vero Beach och sist Fort Lauderdale med kortare utflykter till t ex Miami. Hem till blåst och snö... och vår ack så sköna säng! Vi har haft en kanonresa.

B:s gamla aupairfamilj öppnade sitt hem för oss i Vero beach där de har sin strandvilla, sedan blev vi hembjudna till dem i Fort Lauderdale - en villa på drygt 800 kvadrat i ett av de finare områdena i Ft Lauderdale. De var mycket trevliga och väldigt gästvänliga. Här fick vi se en glimt av "The American Dream".

Nu är det vardag igen... i morgon är det full rulle...

Size 0

Size 0 är ju tydligen något sorts ideal bland kändiseliten i Hollywood. Med andra ord fullvuxna kvinnor som är lika smala som yngsta dottern som snart är 13 år och som räknas som smal - hon har size 0... Ett sjukt ideal!

Dagarna rusar iväg...

Dagarna rusar iväg och snart är det dags att återvända hem till verkligheten och vardagen, långt ifrån dollarmiljonärs/biljonärsvillor som vi besökte igår och all shopping och det varma klimatet.

Kan konstatera än en gång att kontrasterna är stora i USA, från trailerhomes till multimiljonärsområden varav vi besökte ett igår, hos B:s gamla au-pairfamilj. Vårat hus som jag tycker är ganska stort, blev helt plötsligt jättelitet när vi var hos Freda Debbie igår... men allt är ju relativt och jag är mer än nöjd över hur vi har det hemma hos oss.

Silikon och sånt där...

Nutidens ideal eller... smal, stora plastbröst, putande plastläppar, smal näsa och inte en rynka så långt ögat kan nå....i alla fall finns en del sådana damer här på beachen i Fort Lauderdale och hur off är inte jag? Men det är jag gärna, för jag tycker inte att det är speciellt vackert.

Såg i en fototidning för ett tag sedan bl a två fotografier där Marilyn Monroe låg i en säng med ett satinlakan över sig, och ett på Sophia Loren. Vilka naturliga skönheter! Så otroligt vackra, mycket vackrare än dagens ideal.